Clear är en grymt snygg todo-listapp till iPhone. Jag gillar gränssnittet skarpt och är hoppfull för att nästa version kan synkronisera med Dropbox eller motsvarande, tills dess tänker jag inte ens överväga att köra den. Inlåst data är dåligt, kort och gott.

Det blev dock en intressant diskussion på Twitter med @kazarnowicz om huruvida det är en app för “amatörer” eller ej. Tydligen kan man vara amatör när det gäller todo-listor, vilket jag lämnar därhän för det var nog inte riktigt den tänkta innebörden med ordet heller.

Som jag ser det så handlar det inte om mängden funktioner ett verktyg erbjuder, utan hur väl det passar ditt system. Vissa kan balansera abnorma mängder todos med post-it-lappar, medan andra grottar ner sig i avancerade program som synkar med din kalender och påminner dig till höger och vänster. Inget av det är fel, men inget är rätt heller – såvida det inte leder till att du får dina uppgifter gjorda.

Det är det som är syftet trots allt: att bli klar med uppgifterna på din lista.

Välj verktyg – app, program, papper och penna – efter vad som fungerar för dig, och vad som får dig att bocka av så många uppgifter som möjligt med så lite underhåll du bara kan. Kanske är det Clear, som är snygg och trevlig att använda, som får dig att bli mer produktiv indirekt. Eller så är det OmniFocus, textfiler på skrivbordet, en Moleskine-anteckningsbok, Simplenotes listfunktion, kritor på asfalten utanför huset – listan är precis lika lång som det finns alternativ.

Vad som än fungerar för dig, vad som än gör att du kan hantera din todo-lista, det är rätt verktyg.

Ditt val bör styras av vad du behöver, och behöver du bara en penna och en pappersbit så är det rätt verktyg. Det gör dig inte till en amatör, det gör dig bara produktiv.

Och det var väl vitsen, inte sant?