Jag kunde inte låta bli, snubblade över franska Amusement (ljudvarning) och beställde direkt. Luktar modemagasin, glassigt papper och lutande serifer. I en speltidning. Går det att inte bli kär i det?
Säkerligen, om man läser innehållet, men det har jag ingen aning om, förstår inte franska. Bilderna är fina, uppslagen läckra, gott om bildserier, matigt, antar jag. Omslaget känns väldigt talande, en bild från bildserien inspirerad av Pac-Mans spöken. Med modeller, så klart, i bästa modemagasinstil. Det är inte porrigt eller ens grabbigt, inte bildmässigt i alla fall, möjligen undantaget Pixxel-serien (av Jean-Yves Lemoigne, inte särskilt jobbsäkert). Gillar att bläddra i den här 200 sidor tjocka tingesten, känns påkostat och bra, okonstlat överdrivet på något vis. Jag menar, videogames – interaction – style – inspiration säger ju allt, inte sant?
Fast någon prenumeration blir det nog inte, det är ju finanskris trots allt…