Det är alltid kul att få paket. Knackar det på dörren på förmiddagen vet jag att nu är det företagsposten som vill ge mig någon ny rolig pryl att leka med. Så även idag, vilket i sig knappast är bloggpostmeriterande, men vad postföraren hade att säga var desto mer intressant.

Det rörde sig nämligen om ett litet paket, väldigt litet för att vara något som körs ut med företagsposten. Detta kommenterades skämtsamt, för att sedan bli till något av en varning för framtiden.

Någorlunda direkt citat (hade inte bandspelaren på mig):

Det var ett litet paket. Jag är förvånad att det kom fram, så små paket kan ju lätt försvinna.

Hoppla. Det här är alltså skickat som företagspaket, och förvisso litet, men nog borde väl Posten kunna hålla reda på det ändå?

Så hur litet var paketet? Så här litet:

Ungefär som ett Nintendo DS-spel skulle jag vilja säga, fast med kartong och tejp runt sig. Nog för att jag förstår paketkillens dilemma här, han är van vid att köra ut lådor, det här är egentligen ett brev. Samtidigt så betalar avsändaren, Nintendo-distributören Bergsala i det här fallet, för att få det utkört till mig, så att jag kan recensera i godan ro. De väljer företagspaket av en anledning, säkerligen för att de vill kunna spåra paketet så att de vet att det är jag som får det. Å andra sidan är risken att det kommer på villovägar rätt stor med tanke på att postkillen tydligen inte har någon låda för småpaket i sin bil…

Lustigt uttalande dock.

Så vad var i paketet?

Ett riktigt trevligt litet Nintendo DS-spel som heter Professor Layton and the Curious Village. Det har varit ute i resten av världen länge, men Europa har fått vänta. Lokaliseringen av spelet är troligen boven i dramat, mycket text, ingen svensk sådan dock, men det gör inget.

Tack Bergsala, och tack Posten för att ni inte slarvade bort mitt spel!