Jag hade tänkt skriva om Alex Schulmans bloggutspel och tillhörande bloggsurr, men kom fram till att det var lite som att uppmuntra ett trilskande barn. Klart det finns en agenda till utspelet, klart att bloggosfären nappade – lika klart som att Schulman går in för att provocera, samtidigt som han börjar pappablogga.

Tröttsamt.

Precis som att Carolina Gynning slutar blogga för att kommentarerna är tråkiga, något som följs upp med utspel om att så är det för kvinnor på nätet.

Karin Eder-Ekman är redaktör på Newsmill och säger så här till DN, apropå Gynning-storyn:

– Kvinnohatet flödar i blogg- och debattkommentarer på nätet. Newsmillinläggen är inte unika, det ser likadant ut på andra debattsidor, bloggar och så vidare. Folk tappar sina gränser. På nätet kan man anonymt spy ut sånt som man annars måste hålla tillbaka.

Tesen förs vidare med bland annat följande uttalande av Hillevi Ganetz, medie- och genusforskare:

– Så fort en kvinna vistas i offentligheten blir hon sexualiserad. Så har det alltid varit historiskt sett för kvinnliga musiker, skådespelerskor, artister och så vidare, säger hon.

Tröttsamt, återigen. Kanske sant, men likväl tröttsamt. Internet är fullt med sura typer som vill gnälla, klaga, spamma, och förstöra. Jag påstår dock att dessa är en minoritet, de flesta vill faktiskt utöka diskussionen och tillföra något nytt.

Fast det är ju ingen bra story att piska upp bloggdrevet med.