Införskaffade Sophie Ellis-Bextors senaste platta, Trip the Light Fantastic, mest på kul – och för att min kära hustru gillade 2001-hitplattan Read My Lips. Mindre radio är alltid en bra sak, värt några spänn om man säger så.

Att jag skulle trilla dit själv var inte direkt väntat.

Sophie Ellis-Bextor lyckas verkligen hitta rätt på Trip the Light Fantastic. Alla låtar är inte toppnoteringar, faktum är att jag snabblyssnade halva skivan och lade den åt sidan ett tag. Vilken slöseri med tid! På annat humör visade det sig att inledande Catch Me är en fantastisk dänga, och lätt uppkäftiga If I Can’t Dance höll kvar mig.

Det räcker för mig att titta på antalet stjärnor på låtarna i iTunes – ingen låt under två och majoriteten på tre eller fyra, det är väldigt bra för jag är en hård tyckare – det säger liksom allt. Sophie Ellis-Bextor måste vara i en väldigt lycklig fas i livet, flera mjuka låtar är rena kärleksförklaringar som ger en varm och luddig känsla. Det blir inte direkt sämre av att hon har en skön röst med otroligt charmig brittisk brytning. Deluxe.

Shoot from the Hip, plattan som kom efter Read My Lips, kändes betydligt mer slätstruken än Trip the Light Fantastic, och sin föregångare så klart – trots vissa sköna spår. Jag vet inte, jag är väl lite förtrollad av Sophie Ellis-Bextors charmiga sound just nu, men jag har väldigt svårt att låta bli att må bra av det här.

Det är ett så bra betyg jag kan ge. Trip the Light Fantastic är troligen årets popskiva. Den går varm här.