Nästa vecka sparkar Sverige igång maskineriet igen och vi förväntas alla producera och prestera. Det har jag redan gjort varje dag i år, tack vare en löjligt tajt deadline till en ny bok (mer om det nästa vecka), och till följd av några borttappade arbetsdagar i december.
Januari är ingen rolig månad för mig, för även om det är roliga projekt och uppdrag som står på agendan – oavsett om det ska skrivas eller byggas – så är det lite för mycket. Varje arbetsdag är fulltecknad, jag räknar inte med att ha en helgs vila på hela månaden, och även om mina dagar ibland börjar efter andras lunch, så blir de långa ändå.
Det är okej, självvalt, och riktigt kul. Men påfrestande förstås, vilket ibland kan göra det lite svårt att hålla ögonen på målet och komma ihåg vart jag är på väg.
Den här posten skriver jag för att påminna mig själv om att januari månad 2012 inte bara är en serie arbetsuppgifter, det är även vägen till slutförandet av projekt och uppdrag. Kanske kan den vara en påminnelse till dig med, du som läser det här, om att även de värsta arbetsuppgifterna leder någonstans?
God fortsättning. Nu kör vi!