ℹ️ This is an archived legacy site for link purposes only.
Det är nu lite drygt en vecka sedan jag slog över för att twittra enbart från mitt före detta engelska konto, @tdh. Nu är alltså @tdh mitt standardkonto, vilket jag beskriver desto mer ingående, inklusive anledningarna och hur jag resonerat samt gör, i den här posten.
Så hur har det gått? Hur många har skrikit ut sin vånda över att gamla @tdhse bara innehåller länkar (samt en och annan påminnelse om bytet till @tdh) till sådant jag skriver på svenska online?
Jag hatar artiklar som sträcker sig över flera sidor. Ni vet vad jag menar, sidnumreringen längst ned, klicka på nästa sida för att fortsätta läsa. I de allra flesta fall betyder det att jag inte läser artikeln, helt enkelt för att jag finner det respektlöst mot läsaren.
Det finns bara en anledning till att dela upp en artikel på flera sidor på webben, och det är för att få fler annonsvisningar. Föga förvånande är det den så kallade gammelmedian som är bäst på det här, tidningar i synnerhet älskar att dela upp sina artiklar på flera sidor.
På Internetdagarnas webbplats kan du läsa en intervju med mig rörande WordCamp Stockholm 2012, som jag utannonserade igår.
2010 gick WordCamp Stockholm av stapeln, och naturligtvis ska vi har fler WordPress-konferenser. Målsättningen var ett WordCamp Stockholm även förra året, men sponsorerna var uppbundna och först när det stod klart att det helt enkelt inte gick ihop ekonomiskt kom ytterligare erbjudanden om pengar. Då var tiden för knapp för att lösa det. I år har det fungerat bättre.
Först ska kanske tilläggas att WordCamp Stockholm 2010 gick med förlust, knappa 20 000 kr. Det i sig är förstås inte acceptabelt med tanke på hur många förlorade arbetstimmar det även är för undertecknad samt Malin på Odd Alice, men ändå helt okej. Vi har lite bättre marginaler i år för att på så vis säkra upp bättre finansiellt. Lev och lär, som det heter.
Som synes har TDH.se fått ny design, responsiv och allt. Det är en del kvar att göra, men klicka gärna runt och tyck till i kommentarerna vetja!
Som ni kanske vet så har jag haft två huvudsakliga Twitter-konton under lång tid. Under @tdhse har jag länge twittrat på svenska, och det är också där jag har följt svenska twittrare. Tidigare hade jag @tdhedengren för engelskt twittrande, ytterst sporadiskt, men efter att jag lyckades få loss @tdh har min aktivitet där ökat. Jag twittrar alltså på engelska med @tdh.
Två Twitter-konton är ingen bra idé. Det splittrar konversationen och det ena blir hela tiden underprioriterat, för var skickar jag den där smarta tweeten eller frågan? Tills nu har @tdh varit kontot som fått stiga till sidan, merparten av konversationerna är trots allt på svenska med svenskar. Samtidigt känns det väldigt dumt, “TDH” är ju jag, mitt varumärke, så varför ska jag använda @tdhse då? (more…)
Sometimes it is easy to say too much. If you’re a productive fellow you probably have a ton of ideas, some hopes, and a dream or two. The projects are piling up and as you work your way through them you can’t help but start looking towards the horizon for the Next Big Thing that you’ll dazzle the world with.
Do yourself a favor and shut up.
I know all too well how easy it is to start talking about a project way too early. It’s gonna be great, I just know it, and then I’ll convince anyone who’ll listen that this is the case. Most of the time they’ll believe me, I’m persuasive like that. You might be too.
The problem is when you don’t deliver. Real artists ship, you know. So keep your projects, ideas and plans to yourself and don’t start talking about them until the very last moment, ideally a bit later than that. You’ll get a nice reputation of being the one who always delivers, which will make your impact all the better.
There’s some interesting constructive discussions in the comments to my recent column, titled 7 Bad Things About WordPress. Check it out.